Hon föddes där på början av 2011… Den där blåpaddan numera känd som Naja. Fast jag skulle ju först inte spara henne, utan systern hennes – Usitana. Men de utvecklas ju från det att de föds till det att de blir äldre och jag fick ändra mig i vem av dem som skulle stanna – Naja, eller rättare sagt Hennes Höghet, blev kvar.
Lite spattig är hon allt min tös. Det oroade mig ett tag, tills jag insåg att det mer troligen var en miljöpåverkad företeelse snarare än genetisk. (grannkatter som bråkar med mamma när man är liten sätter sina spår) Naja är uppväxt med äldste sonen, det skiljer bara några veckor mellan dem. Och Naja bryr sig därför inte märkbart om vad den där tvåbentingen tar sig till, Saca och Pillo är inte lika coola i det fallet som hon.
Jag skrev ju Hennes Höghet… för Naja tror nog hon har blått blod och inte bara blåa och cremefärgade fält på kroppen. Liten retsticka är hon allt mot mor sin också när den första osäkerheten där under första året lade sig. Hon kör sitt eget race här hemma och förlitar sig inte så mycket på sin mor eller morfar.
Kommentera