Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for augusti, 2009

Igår var det bröllop! En av mina allra bästa vänner gifte sig med sin pojkvän sedan 14 år tillbaka. 🙂 Linda Gustavsson och Fredrik Sandin blev ett och kallar sig numera herr och fru Sandin. Grattis grattis grattis!

Linda frågade mig, två veckor eller så innan vigseln, om jag kunde tänka mig göra hennes smycken… Oj, hoppsan! Vad svarar man på det? 😀 Självklart ställer man väl upp, that’s what friends are for… Så iväg bar det till allehanda butik som säljer pärlor etc, bruden vill ha smycken! 😉 Det bidde halsband och armband i virkad silverfärgad koppartråd. Det är vita-pärlemorvita rockagille, glaschips samt glasbumblingar som nyttjats i det mesta av dekorationerna. Låset på halsbandet är ett hjärtformat magnetlås. Armbandet hålls ihop av vitt mockaband, blev mjukt på insidan av överarmen och minskade risken att koppartrådarna skadade klänningen. Den gröna pärlan fick jag leta länge och väl efter, då majoriteten av pärlorna i grönt är ljusare eller varmare i färgerna och bandet i klänningen var åt det kallare grön-blåa hållet. Denna blev dock klockrent rätt, vilket var tur för bruden då jag rotat i varenda Uppsala butik jag hittat. 😉

Lindas halsband

Lindas halsband

Lindas örhängen

Lindas örhängen

Lindas (överarms) armband

Lindas (överarms) armband

Bruden och brudgummen gifte sig i Helga Trefaldighetskyrka i Uppsala och efter vigseln smet jag med och fotade brudparet i slottsparken… 🙂 Här är några av alla de bilder jag tog på dem, notera brudens förkärlek för Cymbidium i buketten.

Linda & Fredrik

Linda & Fredrik

Linda & Fredrik

Linda & Fredrik

Linda & Fredrik

Linda & Fredrik

Annonser

Read Full Post »

Nu på sommaren ligger gärna Pillo på mattan i köket. Vet inte egentligen varför han ligger där? Största katten i hushållet med mest och längsta pälsen, ändå ska han vara i det varmaste rummet i hela lägenheten, helst i solen oxå. Som sagt han ligger där rätt ofta och många gånger hittar man ibland även Biloba liggandes bredvid morfar på golvet. Han verkar tycka det är ok, för han går inte även om hon ligger nära ibland.

Pillo och Biloba på köksgolvet

Pillo och Biloba på köksgolvet

Men det är ju inte alltid som det går så beskedligt till och det är inte alltid som Biloba är enbart på myshumör. För visst är det frestande med en stor pälshög på det öppna köksgolvet när man är på bushumör och mamma inte vill leka just då? Det har vid ett fler tal tillfällen legat en inte ont anande Pillo på köksgolvet och in i köket har en slött spatserande Biloba tassat. Hon går som om hon inte har något speciellt mål i skikte, men hoppsan! Låg morfar här, oj och jag som råkade kliva över honom och lägga mig ner… 😛 Pillo är dock rätt tålig och har en ängels tålamod med sitt barnbarn, varför vet jag inte för när det gällde hans dotter var han inte alls lika snäll och låg still. Men denna företelse från Bilobas sida är inte ny och jag har sett den vid ett flertal tillfällen, varje gång jag hämtar kameran och kommer tillbaka står hon bredvid morfar och tittar på mig. ”Va? Varför kommer du med kameran? Vad ska du ha den till?” Och de gånger man inte går och hämtar den? Ja då ska ju Pillo vara på bushumör just då och drar in Babba i en stor jättepälsad kram och slänger omkull henne på golvet så hon inte kan röra en fena… något som hennes mor för övrigt inte längre klarar av då dottern är större än henne vid det här laget. Men så igår hann jag hämta kameran! Tyvärr hann jag dock inte fota hur hon satt där och pussade morfar på huvudet. Istället ser det ut som om hon på ett mycket makabert sätt har dräpt sin snälla morfar där på köksgolvet. ”Får du luft nu morfar?” O:-)

"Sätt dig ner och ta det lungt", sa morfar - det gjorde Biloba. =p

"Sätt dig ner och ta det lungt", sa morfar - det gjorde Biloba. =p

Read Full Post »

Nu har min Aerangis mystacidii slagit ut. Eller, ja singularis form är väl inte helt rätt då det handlar om två plantor som är monterade på samma korkskiva. 🙂 Det gör dock inget, speciellt inte nu när det då kommer en stängel på varje och man kan glädjas dubbelt så mycket. 😛

Aerangis mystacidii

Aerangis mystacidii

Av någon anledning har jag alltid två katter som ska kika på plantorna när jag fotar dem på balkongen. Saca var väl mest harmlös av de båda (för Pillo har tröttnat på mattes orkidéer vid det här laget tror jag :-P), den som prompt skulle fram och nosa var Biloba. Men man får väl erkänna att det var ju ett tag sedan hon träffade sin bror, så visst… 😀 Mysco, eller Baghera som som han kallas idag är yngsta killen i Sacas kull, men för den skull är han inte minst och lika stilig som sin blomstrande name är han också! 😉

Aerangis mystacidii - nyutslagen

Aerangis mystacidii - nyutslagen

Blommorna är svagt gröna och väldigt öppna precis när de slår ut. Sen ljusnar de mer och mer tills de blir så där strålande pärlemorvita istället. 🙂 Två av petalerna böjer sig dessutom bakåt när blomman har blommat någon dag (iaf efter två dagar är de böjda bakåt).

Aerangis mystacidii - fullt öppnade blommor

Aerangis mystacidii - fullt öppnade blommor

Måste erkänna att den är en klar favorit hitintills i alla fall! 🙂 Odlar den i mitt ”afrika”-skåp med hög luftfuktighet och medelljus. Skåpet fick ny fläkt här i förrgår, så nu hoppas jag att de stackare som tyckt det varit för fuktigt med för lite ventilation ska repa sig också… Den förra fläkten var rätt liten och gav bara plantorna i dess direkta närhet någon form av luftcirkulation, nu är det andra bullar i skåpet och luftfuktigheten ligger konstant över 70%. Gött!

Read Full Post »

Så, lagom till semestern börjar idag är alla 60 (+1) välkomstkokarderna klara. De ska hänga på burarna på Maine coon-kattens klubbmästerskap som välkomsthälsning till de katter som ställs ut i Västerås den 29 augusti. 🙂 Eller, tja, katterna kanske inte bryr sig men ägarna kanske blir desto gladare? 😛

Halvfärdiga välkomstkokarder till KMet

Halvfärdiga välkomstkokarder till KMet

Kokarderna ska färdigställas på söndag när vi samtidigt ska hem till Tess för styrelsemöte. 🙂 Sist vi monterade kokader tog det låååååång tid. Denna gången hoppas jag det går lite fortare när jag tex har fäst dekorbanden redan från början så man slipper börja med att limma fast dem. Man blir så lagom varm och snurrig i huvudet av att sitta i timmar och limma ”krokar” och bakstycken kan jag lova. Limpistol kräver ventilation för den som inte visste det. 😉 I mitten på framsidan ska det limmas fast en klisterlapp med klubbens logga på.

Alla som är intresserade att se ett 60-tal maine cooner visas upp är välkomna till Västerås och Växhuset den 29 augusti! Länk till sida om KMet hittar ni på Maine coon-kattens hemsida! 🙂

Read Full Post »

När Biloba ställdes ut på Uppsala Kattklubbs utställning i slutet på juni träffade vi en hel del trevliga människor. 🙂 Det är inte så svårt när man har en så supersocial katt som Babba får man väl erkänna, hon drar liksom blickarna och uppmärksamheten till sig. 😉 Några som stannade till och pratade med oss (eller ja det var väl mest mig just då tror jag för Biloba hade vid det tillfället faktiskt accepterat att man kan sova lite på utställningen) var Therese, Cliff och Thereses mamma. Det visade sig när de skulle strosa vidare på utställningen att de bodde på granngatan, si så där två minuters promenad från oss. Det är ju inte så långt bort så där var Biloba och jag igår och hälsade på. 🙂 Vi har varit där förut Babba och jag, detta var faktiskt tredje gången. Hemma hos Therese och Cliff bor Lindelo, en mycket vacker vit hankastrat på 10 år. (Han ser verkligen inte ut att vara så gammal, 5 år hade jag tippat)

Lindelo - nallebjörns snäll kille =)

Lindelo - nallebjörns snäll kille =)

Lindelo har haft hundsällskap under större delen av sitt liv, något som man märker i hans beteende då det är mer som en nyfiken hund snarare än en katt. 😛 Första gången Babba och jag kom dit kom han nyfiket tassande mot Biloba i dörren, något som madam tyckte var LÄSKIGT. Efter en stund i sovrummet medan Babba sonderade lägenheten fick han komma ut och gick då rakt fram mot nya kissen. De nosade på varandra, Babba fräste och morrade men drog sig undan. Värre än så blev det inte och där är väl lite var vi står fortfarande, Babba morrar och fräser på Lindelo när hon kommer på att hon kanske ska göra det? Hon glömmer sig dock ibland. 😉

Biloba äääälskar Therese och Cliffs balkong. Den är inglasad och det finns hylla med kattplats bredvid en kruka med kattgräs. Att man ska äta gräset har inte Babba fattat, men man kan klättra på det och man kan klättra upp på listerna längs fönstren och allmänt vara lite överallt. Vi uppdagade ganska snart att lägenheten må vara Lindelo-säkrad, men den är inte direkt Biloba-säkrad. O:-)

Biloba på Therese och Cliffs balkong

Biloba på Therese och Cliffs balkong


Biloba på "katthyllan"

Biloba på "katthyllan"

Jag tror att madam är på väg att löpa för första gången, för hon är pratig här hemma och allmänt småförvirrad eller hur man ska beskriva det. Det märktes att något var mysko med tösen för hon tog längre tid på sig att coola ner igår än de föregående tillfällena. Men trots det kunde man efter en stund hitta fröken och herrn ganska nära varandra i hallen. Cliff ropade på mig och Therese att komma och titta. Vid det tillfället låg båda två vid ytterdörren, inte fräste Babba heller. 🙂 Men när Åsa kom med kameran kunde man inte ligga still så det blev en bild lite senare lite längre in i hallen istället. Notera så fint de maskerat sig kameleonterna. 😛 Lindelo mot den vita väggen och Biloba mot det terakottaröda golvet. 😉

Biloba & Lindelo

Biloba & Lindelo

Read Full Post »